Hemmagjort vaniljsocker

Mycket godare och ser dessutom finare ut i bakverken.

Tuppen i hönshuset!

Idag kom Léon på det - det magiska med att ligga på mage! Mamma la honom på mage och bara sådär, utan minsta bekymmer, låg han och tittade och drog en leksak fram och tillbaka, fram och tillbaka. Jag blev alldeles chockad, det var inga protester från Léon alls. När mamma sen la över honom på rygg blev det däremot gnäll. Och nu har han legat på mage och lekt här hemma också. Han slänger sig efter leksaker nu, och allt annat... imorse var det väldigt nära att jag fick hela filtallriken över mig! Jag blir så stolt i hjärtat, så stolt att det värker. Jag är ju alltid superstolt över min lilla prins, tycker han är bäst vad det än gäller, precis som alla mammor tycker om sina små sötnosar, men idag, när Léon låg där på filten och tittade och lyssnade och lekte med leksaken då blev jag lite extra stolt. Eller... rätt så mycket extra stolt.



Léon spanar in favoritleksaken, den röd/gula Krabaten som han fick av Annika och Jörgen i doppresent.



Imorse promenerade jag iallafall till mamma och Gert för att göra macarons. Jag tycker bättre om deras ugn också passar ju de så gärna Léon medan jag bakar. Och jag passar på att vara med dom nu när dom är lediga. Mamma tog en långpromenad med Léon och jag gjorde citronmakroner med champagnemousse och vaniljmakroner med blåbärsfyllning. Mums! Champagnemoussen blev helt fantastisk!



Mamma klädde på Léon Andreas gamla byxor, retro-bebis!



Champagne cheesecake med passionsfrukt

Min plan var ju att göra en Champagne Strawberry Cheesecake till nyår men det känns inte som man gör kakan rätt om man använder frysta jordgubbar och färska är ju lite svårt att få tag på såhär års, iallafall om de ska ha en såndär söt god smak. Så nu har jag tänkt om. Jag vill göra en Champagne Cheesecake för det känns lite sådär lyxigt nu till nyår men jag vill ändå ha in någon fräsch fruktsmak så då tänkte jag på passionsfrukt för det är ju ändå säsong för det nu. Kan det vara nåt tro? I sommar när vi plockat våra egna jordgubbar kan jag göra Champagne Strawberry Cheesecake istället, det känns lite vettigare. Men minimacarons med champagnemousse står jag fast vid iallafall. Sen återstår det att se ifall jag väljer att ha makronerna neutrala eller smaksätta dom med ev. passionsfrukt eller citron kanske... Som sagt, vi får se!

Julen i bilder

Léon, Andreas och gamlemorfar.

Gamlemorfar och Léon.

Vår lille tomtenisse.

Fred och Léon.

Andreas och Léon tittar på Kalle Anka.

Eira spanar på tomten.

Maddis och Eira får sitta i tomtens knä!

Léon vart väldigt förtjust i sina paket!

En väldigt trött liten kille.

Eira med farfar som missade när tomten kom...

Léons första smakportion

Men herregud, jag har ju inte berättat att Léon fått sin första smakportion förra veckan. Han fick smaka lite potatis mosat med bröstmjölk i fredags. Det var faktiskt inte så läskigt som jag hade trott han skulle tycka, han grimaserade väl litegrann men inget överdrivet. Vi provade bara lite lite men han hade definitivt kunnat äta mer men vi vill ta det lite försiktigt såhär i början. Vi filmade alltihop, rätt kul att ha senare för man glömmer ju så snabbt.

Nu här i mellandagarna är mamma ledig och det tycker jag är himla bra, då har jag någon att promenera med och dra ut på äventyr med, passar mig alldeles utmärkt! Och mamma tycker nog det är väldigt mysigt att bara få vara med Léon, mig struntar hon i men det är helt ok. Hur som, igår morse tog vi en promenad och sen gick vi hem till mamma och Gert. Eftersom jag fått en underbar receptbok av min fina syster blev det igår dags att göra ett seriöst försök att lyckas med macarons. Och gissa vad, I did it! The smell of success, haha, jag lyckades. De blev så när som perfekta!



Här är boken!





Mamma och Maddis tog hand om Léon och jag läste noggrant hur gå tillväga för att lyckas. Dom blev sådär spröda på utsidan och sega inuti. Smaken blev pepparmint med mörk chokladfyllning. Idag hade jag tänkt göra vaniljmacarons med blåbärsfyllning men det får skjutas upp till imorgon för idag ska mamma och jag åka och pimpa Andreas nya lägenhet. Skoj!



Det fina trevåningsfatet fick jag av Fred i julklapp.



Tänk vad lycklig man kan bli av att lyckas med att göra macarons, löjligt ju. Men eftersom jag lyckades med dessa bestämde jag mig igår vad det blir för dessert till nyår. Vi ska på middag hos Christine och det är Fred och jag som är dessertansvariga. Då blir det iallafall Champagne Strawberry Cheesecake och vid sidan av minimacarons fyllda med champagnemousse. Hur gott låter inte det då?!

Nej, dags för mig att hoppa in i duschen, Léon ligger och sover i vagnen, så mamma och jag kan åka och göra Andreas lägenhet fin.

Vår julgran

Dan före dopparedan fick vi äntligen upp vår fina julgran. Jag älskar den och nästa år kommer julgranen definitivt upp tidigare! Det är mormor och morfars julgransmatta, julgranskulor osv så längst upp hängde vi en ängel, det är min mormor som vakar över oss kom vi fram till.

Årets längsta dag

Dagen då man väntar och väntar och väntar... och väntar är förbi. Helt plötsligt sitter man här och tycker den flög förbi, konstigt det där. Summa summarum, vi hade en riktigt mysig dag igår! Maten var lika god som alltid, paketen haglade trots att vi inte skulle ge varandra något... samma visa varje år. Men det är ju så himla kul att få ge bort presenter! Léon fick så mycket fint och bara massa bra saker som han behöver, våran bortskämda lilla korv. Tomten kom och Léon tittade på honom med stora ögon. Och det första paketet han fick försökte han äta upp, bokstavligt. Både julklappssnöre och papper var väldigt roligt, och gott. Bilder på detta får komma när vi kommit hem till vår dator. Eller när vi fått igång vår NYA dator!!!

Léon har förresten knäckt nöten när det gäller att ligga på mage! Han har förstått att man kan ligga still och pilla på saker och att han inte behöver ta sig framåt. Nu när han fattat detta är det som om en helt ny värld öppnat sig för honom. Sen har han blivit jätteduktig på att vända sig från rygg till sida och ett par gånger har han varit påväg över på mage, detsamma från mage till rygg. Också har han börjat intressera sig ännu mer för ansikten, nu försöker han grabba tag i ens ansikte om man kommer tillräckligt nära. Allt detta har hänt på bara de senaste dagarna, det är galet hur fort det går ibland!

Jaja, nu är det väl dags för frukost, mamma har precis somnat Léon i hans vagn så nu står han ute och sover i friska luften. Bilder kommer, som sagt. 

Juldagsmorgonen

Än så länge är det tyst här i huset, jag hör Léon prata emellanåt men förutom honom är det tyst, en klocka tickar. Léon ligger och myser med mormor och morfar i deras säng. Resten sover fortfarande. Jag sitter i storarummet och här är det kaos. Högar med öppnade paket ligger lite varstans, sönderrivet julklappspapper och paketsnören, rester av julgodiset och ett och annat vinglas. Det är väl helt enkelt precis så som det ska vara på juldagsmorgonen, kaoset efter julafton, efter tomtebesök och efter glögg och mat. Jag njuter av det här ögonblicket, lite som lugnet innan stormen, minuterna innan alla vaknar. Rätt härligt ändå.

Dan före dan före dopparedan!

Två dagar kvar till julafton. Jag känner mig som ett litet barn som räknar ner. Ett tag var jag inget vidare förtjust i julen men nu tycker jag det är superskoj igen, så himla mysigt ju, och jag håller på traditionerna allt mer. Jag köpte till och med en chokladkalender till Fred, berättade att jag alltid hade en sån när jag var liten, Léon kommer få det när han är lite större så Fred måste ju också ha haft en en gång iallafall. Tänk vilken tur Léon har som får växa upp med både franska och svenska traditioner, dubbel glädje ungefär! Dock måste jag erkänna att Fred är mer noggrann med de svenska traditionerna än de franska... Det blev rabalder när Fred kom hem från jobbet och såg att jag inte hade tänt det tredje ljuset på tredje advent, haha!

Och Léons första jul. Det känns lite magiskt. Inte för att han är gammal nog att förstå men det känns ändå lite speciellt. Sen ska det bli väldigt kul att se Eira, hur hon reagerar på allt för nu har hon ju hunnit bli nästan 3½ år. Léon kommer bli så bortskämd, det gör lite ont i magen när jag tänker på det. Han förstår ju ändå inte vad det är han får nu. Samtidigt har vi bara köpt sånt han behöver, sånt vi hade behövt köpa ändå men nu har vi slagit in det i julklappspapper. Det gör ju att det känns lite bättre i magen iallafall.

Många av de julklappar jag köpt har jag faktiskt beställt över nätet och det har vart så himla smidigt. Jag har inte riktigt känt mig manad att springa runt och trängas bland alla julklappsshoppare på stan med vagn, bebis och mig själv. Och dessutom har det ju varit extra spännande varje dag när brevbäraren kommit! Så det kan jag starkt rekommendera, slipper man hysterin och kan sitta i lugn och ro och handla det man vill ha utan att få en vass armbåde i revbenen. Passar mig utmärkt iallafall.

22/12/11

God morgon! Imorse vaknade våran lille tokstolle kl 06, lika go och glad som alltid, skrek ut sin lycka och väckte även Fred. Tur var att Fred ändå skulle upp 20 minuter senare så då fick han ta med sig Léon och jag låg kvar i sängen. Fast sen fick jag gå upp, Léon och jag tittade på julkalendern och nu ligger Léon ute i vagnen och sover, jag har fått i mig frukost och kaffekoppen står här bredvid mig. Den förbaskade mjölkstockningen har inte gett med sig, jag har försökt pumpa men det funkar inte alls, har fetvadd och tjocktröja och just nu till och med en filt på mig, och brasan är tänd. Bara en varm dusch som saknas också får jag hoppas det blir lite bättre snart.

Hörde precis på Nyhetsmorgon att vintersolståndet var imorse kl. 06:30. Äntligen går vi mot ljusare tider! Nu är den mörkaste perioden förbi, det känns sjukt bra. Nu när det knappt vart någon snö har det verkligen vart mörkt större delen av dagen. Fast här ligger det ju faktiskt lite snö på marken nu, så mysigt!



Bild tagen av Fred tidigare i höst.



Från Allum till stan

Herregud, det blev fullt ös idag. Jag skulle bara åka till Allum en snabbis men istället körde jag mamma till stan, strosade runt medan jag väntade på henne och vi var inte hemma förrän efter kl 18 ikväll. Kvart över läggdags för Léon ju! Men nu sussar han så gott så. Jag känner av en mjölkstockning... dum som jag var gick jag runt ute trots att jag frös och kände att det gjorde lite ont i brösten och som ett brev på posten kom en mjölkstockning. Ena bröstet är hårt som en sten, aj!

Léon blev en supergullig mössa rikare idag. Jag sprang ifrån mössa idag eftersom vi ändå bara skulle gå inomhus på Allum men när vi stället kom till stan och skulle promenera runt ute gick jag till Mia på Tom Joule och köpte en söt liten mössa. Sen köpte mamma och jag några julklappar och mycket mer blev det inte. Mamma konstaterade att det är mycket roligare att handla till Léon nu än till mig... kunde dock inte göra annat än att hålla med. Nu ska jag ta en varm lång dusch och hoppas jag kan få bort den dumma mjölkstockningen!

21/12/11

Nu har vi kommit upp, jag har satt på kaffe och kokar lite risgrynsgröt och Léon ligger i babygymmet. Léon har verkligen hittat kapaciteten i sin röst nu. 05:20 vaknade han imorse och visade oss vad han kan, man kan ju dock inte annat än att le ett stort leende tillbaka till honom när han tittar nöjt på oss och firar av ännu en gäll ton. Jag lyckades till slut få Léon att somna om men Fred var nog rätt trött när hans alarm ringde... Léon ligger som sagt i babygymmet, naken eftersom det är det bästa som finns och tuggar på alla leksaker han kommer åt. Tonerna är extremt höga och han pratar konstant. Han tystnade i en sekund, då vände jag mig om och ser att han ligger och kissar en stor fin stråle. Inte landar den på den plastade frottén jag lagt under Léon utan istället mitt på babygymmet. Jag tittar på Léon och frågar vad han gör och han ligger där förnöjt med världens leende på läpparna. Jag menar, man kan ju inte annat än att skratta då.

´4 månader!

Som jag nämnt tidigare har ju Léon hunnit bli 4 månader, och nu hela 4 dagar. Det känns verkligen som han växer i famnen på mig... Igår var vi på BVC, mätte, vägde och pratade smakportioner. Alltid lika spännande att se hur han växt! Jag gissade att han vägde 7100 g och var inte långt ifrån;

Vikt 7075 g.

Längd 63 cm.

Léon gillar: att få ligga naken och sprattla, busa med mamma och pappa men även med andra, att stoppa saker i munnen, gärna fingrar både sina egna och andras, att få sätta sig upp, när folk skrattar med honom och han absolut älskar att skratta.

Léon gillar inte: plötsliga väldigt höga ljud, att man försöker pilla bort snorkråkor, när han inte får uppmärksamhet på en stund, att sitta still, att ligga på mage är inte sådär jättepopulärt heller.

Léon äter: helammas, inte på några direkta tider utan när han vill men inte alls lika ofta som förut. Vi har inte provat ge honom någon smakportion än men det ska vi göra vilken dag som helst nu.

Léon sover: från ca 18:00 - 6:00 eller lite längre, äter ca varannan timme under natten. Han somnar i sin säng men eftersom han fortfarande äter så pass ofta får han under natten komma över i vår säng. När Léon vaknat på morgonen brukar han vara vaken nån timme eller två för att sen sova i närmare tre timmar oftast. Sen brukar det bli en eller två till naps i vagnen, på dagarna sover han alltid ute i vagnen.

Léon kan: med säkerhet föra sina händer och saker till munnen, skrika/prata riktigt högt (något han börjat med de senaste dagarna), ligga på magen och hålla upp huvudet trots att han försöker ta sig framåt.

Léon säger: som sagt, har börjat skrika väldigt högt, idag skrämde han till och med sig själv en gång, pratar nästan hela tiden.

Léon är: extremt nyfiken, pratglad, busig, tokig och väldigt mysigt.

Léons favoritsaker: är den röd/gul-randiga Krabaten, snuttegiraffen och "boken" från Go'boken.

Léons tänder: inga tänder än men de är på väg så som han hela tiden vill tugga på allt, hårt tuggar han också.

Övrigt: På kläder använder vi stl 62 och 68, Léon älskar att bada i badbaljan och att sitta med när vi äter är också väldigt populärt. Det är svårt att få Léon att sova om vi är någonstans där det finns massa att titta på, nyfiken i en strut tittar ut! Jag förstår inte vart tiden tagit vägen, det känns som det var nyss vår lille prins kom till oss, men han växer för varje dag och vi älskar honom bara mer och mer för var dag som går!



En väldigt glad kille! Bilden tog Christine igår när hon var här och busade med lilla grodan, som hon kallar honom.



20/12/11

Oj, bara fyra dagar kvar till julafton! Vi har haft ett par riktigt sköna dagar, i söndags blev det som sagt julbak och igår blev en slappardag hemma med riktigt mysigt besök av både Annika och Christine. Léon har vart lite förkyld och hostig så två nätter i rad satt jag och sov med honom på mig men inatt blev det en lite skönare natt då hostan iallafall gett med sig litegrann. Men tillbaka till julbaket, alltid lika kul och än en gång konstaterade vi att fikan mitt i baket med det nybakade brödet är det absolut bästa. Nu har vi gott bröd till frukost varje morgon här hemma. Tror det blev totalt tre olika bröd det här året, recept som kommer från min mammas mormor bland annat. Det tycker jag är rätt häftigt. Mamma och Maj-Lis skrattade åt hur de kommer stå där om ett par år och baka med alla barnbarn och det tycker ju jag absolut dom ska göra. Det här är en utav de bästa traditionerna vi har tycker jag.

Och såhär roade sig Léon när vi kavlade pepparkaksdeg.

17/12/11

Men vart tog den här dagen vägen?! Trots att vi skyndade imorse känns det som dagen bara flugit förbi. Fast det är väl så nu när det blir mörkt så tidigt antar jag, dagarna blir ju så himla mycket kortare. När det var dags för Léons första nap promenerade jag med honom till mamma och Gert för mamma skulle passa honom medan Fred och jag åkte med Gert och köpte en julklapp till oss. När vi kom tillbaka låg Léon ute i vagnen och sov, mamma och Léon hade lekt och busat lite och när Léon blivit lite trött hade mamma lagt honom så han fick titta på fåglarna i träden. Där ute sov han i nästan fyra timmar och vaknade till slut med ett stort leende. Jag slog in lite julklappar åt mamma och sen tog jag en promenad hemåt. Léon har sovit sen dess, bara vaknat för att äta och ta på pyjamasen, och jag sitter framför Så mycket bättre med en kopp te.

Imorgon är det dags för det årliga julbaket med familjen Johansson. Då ska det bakas bröd, knäckebröd, tre sorters pepparkakor, lussekatter och lite annat gott. Jag har suttit och kollat upp massa recept på julgodis för det ska bakas senare i veckan också. Men nu ska jag krypa upp i soffan igen.

Léon 4 månader

Idag blir ju min lilla prins hela 4 månader gammal. Vart tog de 4 månaderna vägen?! Léon tycker fortfarande inte om att ligga på mage trots att både Fred och jag står och hejar och klappar händerna, uppmuntrar på både svenska, franska och engelska. Men det kommer väl. I dagsläget försöker han bara ta sig framåt. Vi försöker få honom att lyfta huvudet, titta och ligga still men det går inget vidare. Han vill inte. Så han sparkar, ställer ben och rumpa i krypposition men överkroppen ligger ju fortfarande på marken, men trots detta tar han sig framåt. Och uttrycker sin ilska över att behöva ligga på mage. Det roliga i det hela är ju faktiskt att han inte vill ligga på rygg heller, han vill sitta. Ligger han ner på rygg försöker han lyfta huvudet när han inser att det inte riktigt går blir han frustrerad så då får vi hjälpa honom. Vi ger honom våra fingrar också sätter han sig upp, då leker minsann livet.

4 månader är ju den stora dagen för smakportioner men vi har bestämt oss för att inte stressa med det. Nästa vecka ska vi till BVC och då ska vi prata igenom smakportioner och mat, men sen ska han nog få smaka på lite potatis men amningen funkar ju så bra så det känns rätt onödigt att stressa upp oss över mat. Men det är klart Léon ska få börja smaka iallafall. Det ska bli kul att se hur stor han blivit, jag tycker han växer ur kläderna med en gång fortfarande.

En trött nybadad liten kille myser med sin moster.

Det lär ta sin lilla tid...

Jag har aldrig använt Blogger tidigare så allt är helt nytt därför lär det ta ett tag till jag fått ordning på design och allt det utseendemässiga. Men tålamod är en fiskares bästa vän. Synd bara att jag inte är en fiskare, jag tycker ju inte ens om att fiska, inte överhuvudtaget. Men det ska nog lösa sig till slut ändå, jag får sitta här och pilla när tiden finns.

Äntligen fredag!

Imorse vaknade Léon vid sju men tur för mig blev han rätt snart trött igen så vi tittade bara på julkalendern och sen kröp vi ner i sängen igen bredvid Fred. Vid nio var det en glad liten filur som tyckte vi sovit tillräckligt, och jag kunde väl inte annat än hålla med honom. Nu har Fred tagit ut Léon i vagnen så han ska somna och för oss blir det lunch innan Fred ska till jobbet. Léon sover så himla mycket bättre utomhus, dessutom känns det rätt bra att han sover ute såhär i förkylningstider, speciellt nu när både Fred och jag har känt oss lite rossliga i veckan. Dags att sätta in maten i ugnen, rester från igår - köttfärs- och rotfruktsgratäng.

Något nytt

Nu har jag funderat, diskuterat och tänkt om än en gång. Och nu har jag äntligen kommit fram till att en blogg behövs. För min skull, för släkt och vänners skull men framför allt för Léons skull. Hur kul är det inte för Léon när han kan gå tillbaka och se vad vi hittade på om dagarna, läsa om hur han utvecklades, och se hur han växte. Och med tanke på att jag har minne som en guldfisk är väl en blogg ett perfekt verktyg för att komma ihåg saker och ting.

Ja, så gör vi. Morfar Bertil får det bli, världens bästa morfar och stoltaste gamlemorfarn får bloggen namn efter, som Léon dessutom också delar namn med. Så håll till godo medans jag fixar designen.